anaugh conda

Äh, jag kan lika gärna dra den här listan också nu när jag sitter här och börjar känna bakfyllan smyga sig på efter 1 jämtländsk julöl. Låtarna som gjorde mitt 2010. Många av dem släpptes i år, inte helt ologiskt att de tar stor plats på listan men några är nygamla och några är nya för mig men gamla för andra. Som sagt så skulle denna lista antagligen se annorlunda ut nästa vecka men det är mindre viktigt.
Ungefär så här såg mitt år ut fast inte i kronologisk ordning då:

1. Pascal – Måne över Fårösund
2. Sambassadeur – Sandy dunes
3. Teenage Fanclub – Near you
4. El Parador – Att längta bort
5. Arcade Fire – Sprawls II (mountains beyond mountains)
6. The Bear Quartet – We're not gonna make it
7. H.B Barnum – It hurts too much to cry
8. Håkan Hellström – Man måste dö några gånger innan man kan leva
9. Teenage Fanclub – When I still have thee
10. Skriet – Ben & hjärtan
11. Johnny Cash – Ain't no grave
12. Anaugh Conda – Home will put me to rest
13. Patrik Backlund – Livingroom fire
14. The National – Bloodbuzz Ohio
15. Fleetwood Mac – Say you love me
16. Grande Roses – A place to love
17. Magic Kids – Hey boy
18. Roland Cedermark – Jämtland, kära Jämtland
19. Säkert! - Influensa
20. Shout Out Louds – Throwing stones

Jag orkar inte skriva om varje låt, så händelsefattigt är inte mitt liv. Bara nästan.
Men "Måne över Fårösund" älskade jag från första anslaget. Helt fantastisk. Jag såg ju även till att den spelades i p4 Jämtland för första och kanske enda gången (det här vet jag ju faktiskt inte om det stämmer men min magkänlsa/mina fördomar säger att det kan vara så). Den vann nog många nya fans till Pascal bland de trogna 68+ lyssnarna (ännu en fördom jag tar som sanning). Enligt min ipod har jag lyssnat på den typ dubbelt så många gånger som alla andra låtarna på listan tillsammans. Ok, där överdrev jag ganska mycket men ändå, det var stor skillnad.
Alla de fyra översta är lika med den bitterljuva vårvintern. El Parador betyder ju jävligt mycket av uppenbara skäl som vi inte behöver gå in på här men låt oss säga att jag kan relatera till den på ett personligt plan. Kommer ihåg att mina ögon inte var torra första gången jag fick höra den.
Om de fyra första var den bitterljuva våren i Östersund så är de fem efterföljande lika med fin sommar och höst i Göteborg. Promenader på kyrkogårdar och spårvagnsturer längs med stampgatan (oj vilket spännande liv jag lever!).
Egentligen hade jag inte tänkt ha med någon Conda-låt men vafan, den är ju viktig. Handlar om Östersund.
Patrik Backlund är en kompis jag har som gjorde ett knippe fina låtar som han spelade in för ett år sedan och som jag fick äran att vara med och sjunga lite på. Från början var det "Run son run" som var med på listan men jag ändrade i sista stund. Vet inte riktigt varför, jag fick väl feeling. De är bra båda två iaf.
"Hey boy" hörde jag på radio en gång och tyckte den var svängig så jag drog en chansning och köpte skivan. Den var inte så särskilt bra, sen såg jag dem på Pustervik, det var väl sådär. Men låten fortsatte att vara bra. 60-talssvängigt och gulligt. Ibland vill man ju bara bli glad!
Roland Cedermark behöver egentligen ingen förklaring. Jag flyttade ifrån mitt kära jämplann och lyssnade således på allt som refererade till Jämtland och Östersund ("Mitt älskade Östersund" med Nick Borgen spelades givetvis en hel del men den har jag av någon konstig anledning inte på min ipod så den hamnar utanför top 20), dessutom är min gamla hyresvärd i Östersund en riktigt vass dragspelsräv så då tänker jag på honom när jag hör den låten. Assar heter han. Jag bodde vägg-i-vägg med honom och han spelade ofta på fredagkvällarna under vinterhalvåret, ibland också med tillhörande allsång från frugan och gäster. På sommaren satt han vid växthuset utanför mitt fönster och spelade idel dragspelsörhängen. Ah, vilket mys! Nu kom jag nog ifrån ämnet lite.
Fast mer än så har jag nog inte att säga för tillfället.

So long, truckers!

/Anna